Texter

I det sköra finns det vackra. Det som kan krossas och gå i kras. Det sköra måste man vara rädd om. Det måste vårdas. Vidröras och hållas med varsamma händer. Ett pumpande hjärta. Två pumpande hjärtan kräver ännu större varsamhet, för där finns så mycket mer som kan gå fel och så mycket mindre utrymme för misstag. Om man bär någon annans liv i sin hand måste man vara försiktig, för varje repa och rispa gör så ont i den som hjärtat tillhör. Såret är inte ens eget. Du är inte bara din egen, du är också andra människors dyrbara skatt. Var rädd om den. Var rädd om dig.

Fridens liljor, Poetissan

Läs hela inlägget »

Det bor en längtan i mig
En längtan i mig till dig
Du, mitt allt, hos dig vilar min själ
Blotta tanken på dig får mitt hjärta att slå ett extra slag

Du

Vad jag längtar efter att få stryka min hand
Från din nacke och längs din rygg
Att få hålla dig nära mig
Att få se dig när du sover -
Du sover alltid så tryggt, så fridfullt
Med dig kan jag inget annat vara än lugn.
Men visst är det på dina villkor
Det är du som bestämmer när det passar, när jag duger
Jag är inte ensam om din uppmärksamhet, du går till andra
Jag är en bricka i ditt spel och jag väntar på dig,
På ditt godkännande
Låt mig få finnas hos dig

Du

Det bor en längtan i mig
En längtan i mig till dig
Och det finns ingen annan längtan
Än en längtan till en katt

Fridens liljor, Poetissan

Läs hela inlägget »

Jag har en sak som jag vill säga dig
Med kropp och själ, ja varje del av mig
Men jag vet inte hur
Jag vet inte hur

Så svårt med orden, de fastar i min hals
Av varje försök blir det ingenting alls
Men jag vet att du vet det
Jag vet att du vet det

När jag sitter i min ensamhet
Är orden där som en självklarhet
Men allt blir så tillgjort
När de ska sägas

Även om jag kan säga precis vad jag vill
Är det som att orden inte räcker till
Till det som jag känner
Till det som du är för mig

Din röst ger mig en tröst som ingen annans
Och i din famn har jag min trygga hamn

Det jag försöker säga är:
...
Jag älskar Dig!


Fridens liljor,
Poetissan

Läs hela inlägget »

Om månget tvist'e de lärde
De lärde som inget visste
Nej, visste gjorde de inte
Ty ingenting fanns att veta


Fridens liljor, Poetissan


Läs hela inlägget »

Snett framför mig sitter en kvinna.
En kvinna med vitt, permanentat hår och glasögon.
Grova händer - precis som du.
Hon liknar dig.
Hon liknar dig.
Jag sväljer klumpen i halsen medan en tår letar sig ner längs ansiktets konturer.
Stilla.
Tomheten är märkbar
Den ligger i luften omkring mig.
Tomheten omfamnar mig.
Det är inte du.
Du är inte här.
Så nära.
Så långt borta.
Orgelmusik i moll.
Som silke sprider sig tonerna.
Omfamnar.
Kvinnan reser sig upp och går.
Borta - precis som du.

Fridens liljor,
Poetissan

Läs hela inlägget »

Så lugnt och så stilla - mina andetag - de få andetag jag har kvar
Så lugnt och så stilla vilar du och jag, vilar du och jag - andetag
Solen strålar in, lyser rummet ljust
Det ger rummet ljus, det ger mig ljus
Snart ska jag gå, finns du med mig då?
Finns du hos mig då, finns du då?

Så lugnt och så stilla - mina andetag - de få andetag jag har kvar
Alla frågor som jag har får snart sina svar, de får sina svar när jag är klar
Tänk, att ett liv kan gå så fort, så mycket som jag gjort
- minns mig med glädje när jag sen gått bort
Tack för allt som var, det som varit jag
En sista blick och sen stängs ögonen

En cirkel sluts, en ny tar vid
Det är som det ska va
Stilla, lugnt
Jag överlämnar mig


Fridens liljor,
Poetissan

Läs hela inlägget »

Alla hjärtans dag, en dag som alla andra. Eller? En dag att känna kärlek, möjligheter, få och visa uppskattning till de man behöver som mest, till det som gör en hel.

ALLA hjärtans dag. Men vad då med det trasiga? När får det nånsin någon kärlek? Det där trollet vi alla har boende i våra kroppar som bara förstör. När får det nånsin någon uppskattning? Alltid ska det stängas in, gömmas. Aldrig få se dagsljus. Där sitter det och lurar på hjärtats stubbe, väntar rädd och ängslig. En rädsla för att inte duga. Inte passa in. Inte vara omtyckt. Rädslan gror i ensamheten och mörkret. Gror för att till sist spricka och ta över. Slutligen blir vi trollet och gör dumma saker mot andra och mot oss själva. Det här med att kunna vända andra kinden till är kanske inte så dumt. Låta trollet slå. Vara en gås, låta det onda rinna av. Möta trollet med kärlek. Taggen gör ondast i det hjärta det sitter. Alla hjärtans dag, de med och utan taggar.

Vad händer om man vågar släppa in trollet? Öppna för det? Låta det få se dagsljuset som det annars inte kan vistas i? När trollet ändå finns, varför inte låta det finnas? Få vara en del. Få vara med. Visa sitt riktiga jag. Om jag möter trollet med ett leende, kan det då någon gång le tillbaka? Vem kan svara, som aldrig prövat?

Troll kommer alltid att finnas i olika skepnader, de finns just nu hos allt för många. Rädsla som sprids. Gror. Tar över. Men om du och jag bara vågar ge trollet en chans och våga möta dess inre kan trollet då få vara en del av oss och till slut våga sig ut i dagsljuset utan att bli en sten och istället också kanske mjukna?


Fridens liljor,
Poetissan

Läs hela inlägget »

I nattens tysta hand, i skuggans kalla land
Du lägger dig så trött, längs kinden är det blött
När tiden rinner ut och början fått sitt slut

I nattens tysta hand så ängslas du ibland
All sorg är då så nära, men ändå ska du bära
Ditt liv från dag till dag, i lust och obehag

I nattens tysta hand allting rinner ut i sand
Då varje andetag låter och alltid kommer åter
Ska nån gång ta slut, när tiden rinner ut


Fridens liljor,
Poetissan

Läs hela inlägget »

Jag hade sett dig förut, men inte tänkt på det då
För jag trodde väl aldrig att det nånsin kunde bli vi två
Men varje gång som vi setts har jag känt känslan i mig förstärkas
Och jag har tänkt på dig varje dag sen dess, men utan att det fått märkas

För än är du inte min
Ännu är du inte fri
Men släpp det som varit
Kom, låt oss bli vi

Jag vet jag måste ge dig tid
Men hur ska jag finna min inre frid
Otåligheten gör mig galen
Jag går sönder, jag brister, jag skakar av samvetskvalen
Kom till mig det finns inget alternativ
Du är den finaste jag mött i hela mitt liv

Jag som visar mig stark, du gör mig svag
Och ingen annan längtar efter dig, så mycket som jag
Du berör mig i varje mening, i varje ord
Den vackraste själen som finns på denna jord

Det är som om jag känner
Dig smeka min kind
En viskning i mitt öra
Men sen är du borta
Med en vind

I den dröm som jag fann
Är du en riktig gentleman
Och jag ska göra allt jag kan
För att drömmen ska bli sann

Man rår inte över det som sker
Och av det lilla jag fått vill jag ha mer
Så jag väntar
Och jag längtar

Jag vill ha dig på en gång
Vägen dit känns för lång
Men jag väntar
Och jag längtar

Fridens liljor,
Poetissan

Läs hela inlägget »

När jag får sitta vid din sida still
Känner jag att jag räcker till
Vi säger inget men vi vet ändå
Vi hör ihop vi två

Mitt liv det skulle va så tomt utan dig
Du kommer alltid va en del av mig
Du får mig glömma alla mina besvär
Och du ser mig som den jag är

Men allting är föränderligt
Ingenting beständigt
Varför måste det vara så?

Vem kan ta bort min ångest
Vem kan göra hjärtat lätt igen
Hur skulle det kännas att vara jag
Om du inte finns en dag?

Allting är föränderligt
Inget liv beständigt
Varför måste det vara så?

Vill ha det som det alltid haft
Låt det vara som det alltid vart
Och du
Du
Du får mig alltid att må bra
Du gör mig till den jag vill va
Så stanna, jag ber dig stanna
Du måste stanna, snälla stanna kvar


Fridens liljor,
Poetissan

Läs hela inlägget »